Att packa upp en gammal ryggsäck
Att hitta en ryggsäck som innehåller så mycket gamla saker så att du blir mörkrädd av att titta. Massa krossade hjärtan, fina minnen och en massa ångest angående vikt och mat.
Så ser min livsryggsäck ut.
Jag fick för mig att kolla igenom gamla bilder idag.
Med gamla bilder menar jag en 14 årig linnea med anorexi, eller snarare bullimi. En Linnéa på 57 kg. Alltså HALVA dagens linnea. En 50 kg lättare version av dagens Linnéa.
Det är oxå en tjej som inte Hunnit inse att ätstörningar kommer att prägla resten av hennes vuxna liv.
En Linnea som snart kämpat med dessa ätstörningar i 10 år skriver nu idag.
Vissa gånger vill jag bara skrika ut till världen "Jag hatar mig själv, jag hatar min kropp!"
När jag hör saker om min vikt och om att jag är överviktig vill jag bara säga "Jag vet. men de är fan inte lätt att gå ner i vikt på ett sunt sätt när ätstörningarna hetsar i min hjärna. att det enda jag kan tänka på vissa dagar är att sätta fingrarna i halsen. så FÖRLÅT så jävla mycket för att jag är tjock".
Men det säger jag ju såklart aldrig.
Men det säger jag ju såklart aldrig.
Istället går jag hem och gråter och ser mig själv i spegeln och gråter ännu mer.
Och Så stoppar jag fingrarna i halsen. och för en liten stund känner jag mig nöjd med mig själv.
-Och detta var bara ytterfacket på ryggsäcken-
